Leder filterbubblorna till felaktig nyhetsvärdering?

Är det faktum att ”journalister bara följer andra journalister” ett problem för journalistiken? Tobias Brandel är inne på det i gårdagens krönika:

Eftersom Twitter är en viktig nyhetskälla för traditionella massmedier blir en väsentlig fråga vilka personer journalisterna följer. Resultatet är nedslående.

(…)

En körning på kritiserade polisprojektet Reva visar exempelvis att det i huvudsak cirkulerade bland journalister och politiker.

Han skriver att när journalister skriver om ”Twitter-stormar” så handlar det i princip bara om tweets från medieeliten: journalisterna själva, politiker och kändisar.

Och det är ju såklart ett problem. Men är det ”filterbubblornas” fel? Jag tror inte det.

Min bild av när journalister rapporterar från ”Twitter-stormar” är att det handlar om journalister som inte är särskilt twittervana själva. Jag tror det handlar mer om oerfarna journalister som ännu inte har tillräcklig kunskap för att kompetent kunna nyhetsvärdera sociala medier.  Och som inte själva riktigt greppat att ”Twitter” inte är en värld, utan flera.

Det är en mognadsfråga för branschen snarare än ett filtreringsproblem.

Finns Filterbubblan?

Japp, den har alltid funnits, Fredrik Wass skriver bra om det här, jag håller med honom i allt väsentligt, så jag tänker inte återupprepa det.

Bakgrunden till hans text är en krönika av SvD-journalisten Tobias Brandel som i sin tur utgår från Intellectas senaste genomgång av hur svenska Twitter ser ut just nu. Han skriver om hur folk på Twitter isolerar sig i ”bubblor” där de bara diskuterar med folk som håller med: Läs mer

Svenska Dagbladet påstår att Twitter äger dina tweets

SvD toppar idag med rubriken ”Twitter äger dina uppgifter”. Så här skriver de:

Användaravtalet säger klart och tydligt att Twitter äger all information och material du producerar på sajten.

Genom att använda Twitter avsäger du dig alla rättigheter till allt innehåll som du lägger upp, skickar eller visar på Twitter.

Det är i korthet inte sant. Läser man avtalet står det tydligt:

You retain your rights to any Content you submit, post or display on or through the Services.

(…)

This license is you authorizing us to make your Tweets available to the rest of the world and to let others do the same. But what’s yours is yours – you own your content.

Svenska Dagbladet har helt enkelt missförstått den icke-exklusiva licens man ger Twitter att använda materialet. Men den licensen är nödvändig för att tjänsten ska fungera. Utan den hade Twitter inte kunnat mångfaldiga dina tweets världen över, alltså själva idén med hela tjänsten.

Jag har tidigare skrivit om rättigheter på Twitter och Facebook här (med ett längre resonemang om ”icke-exklusiv rätt”), här och här.

EDIT: Nu har de ändrat texten till att lyda ”har rätt till informationen” istället för ”äger”. Fast de skriver inte att de ändrat, vilket får alla som kommenterat på sidan, och folk som liksom jag bloggat, att framstå som i bästa fall märkliga. Ett klassiskt generalfel – låter man folk kommentera måste man alltid indikera om texten ändras. Eller skapa en ny text.

Å edit igen: Nu har de lagt till att uppgifterna ändrats.