Snart dör biblioteken

Det här är ur dagens DN. Det är bara en notis, en liten ruta gömd i en vänsterspalt:

Eböcker

 

 ”Flera svenska bibliotek har slutat att låna ut e-böcker av ekonomiska skäl. Enligt Ekot finns det en risk att utbudet av digitala böcker försämras ytterligare när prisavtalen mellan e-boksdistributören Elib och biblioteken förnyas. I avtalet har utlåningspriset för ett antal nya titlar fått ett nästan fyrfaldigt påslag. Den summa som biblioteken betalar till förlagens leverantör Elib för varje utlånad e-bok ökar från 20 till 75 kronor. Två kommunala bibliotek har ingått det nya avtalet. Båda dessa har avstått från drygt 300 nya titlar av hänsyn till ekonomin. Samtidigt stiger intresset för e-böcker dramatiskt bland låntagarna. Under 2013 ökade folkbibliotekens e-boksutlåning med 43 procent.”

I sammanfattning, priset per utlånad bok upp från 20 till 75 kronor, så flera bibliotek avstår nya titlar, eller slutar helt med utlåning (75 kronor! För ett utlån! Vad exakt går de pengarna till?).

Det här kommer döda biblioteken. Tror jag. Och ingen verkar bry sig. Förutom en och annan biblioteksanställd.

2013 ökade alltså eboksutlåningen med 43 procent. Men eftersom avtalen med den enda leverantören, Elib, är så uselt, och nu alltså blivit ännu uslare, så har biblioteken inte råd och minskar sitt utbud, eller slutar helt med utlån.

Samtidigt är det tyst i kultur-Sverige. En försämring där priset fyrdubblas blir en notis. Det borde ha varit en helsida. Det borde ha varit en pågående ilsken debatt.  Fortsätt läsa

Och också Amazon ändrar sig…

Den här uppföljningen är väl ungefär ett år för sent, men bättre sent än aldrig…

Förra året frågade jag hur Amazons bokmoms fungerade, när jag beställde flera delar av en serie-utgiven bok, som visade sig vara flera hundra procent dyrare än om jag hade varit amerikan och köpt dem.

kindle 1 Fortsätt läsa

WTF Amazon?

Svensk bokmoms är vad jag förstår sex procent. Jag vet inte vilket land Amazon utgår från, men de har en rejält moms på eböcker.

Det här är författaren John Scalzis senaste roman – han publicerar den i eboksformat i tretton korta delar, ett allt vanligare sätt att engagera den mer aktiva delen av publiken.

I USA kostar varje del .99$ och med tretton delar kommer den fullständiga romanen ha kostat rimliga 13$:

kindle2

Men alas, jag bor ju inte i USA utan i Sverige. Så här ser det ut när jag ska köpa: Fortsätt läsa

Nerladdning vs Pappersbunt 0-1

Men gahhh! Det är regionsskydd på fucking böcker också! Jag försöker köpa en Kindlebok, men jag får inte för amerikanska Amazon.com. Men det gäller bara e-boksversionen. Om jag istället vill beställa den från USA som pappersbok så skickar Amazon glatt och gärna exakt samma innehåll, fast tryckt alltså, via flygplan till Sverige. Men inte digitalt.

No bytes for you!

Oh, förresten, jag fick mitt ex av Portal 2 i måndags. Jag knappade in koden i Steam och bam, så började spelet laddas hem. Fast eftersom jag alltså beställt det i plast så blev det 161 kronor billigare än om jag köpt det digitalt.

Det går inte att ”låna” eböcker.

Varje gång jag lånar eböcker på Stadsbiblioteket, och det har blivit ett par gånger, har jag funderat kring att de väljer att kalla det ”låna”. Det man gör är ju egentligen att ladda ner en digital kopia. För att göra upplevelsen mer ”lån-lik”, så har biblioteket bara lagt in en spärr i varje bok som gör att den raderas när låneperioden har gått ut.

Pelle Snickars skriver om det på SvD idag:

Precis som fildelning handlar e-lån om kontroll, eller snarare brist på sådan. Nyligen aviserade HarperCollins att man nu inför en gräns på 26 lån för de e-böcker man licensierat till bibliotek. Sedan försvinner bokfilerna. Puts väck.

Han drar det till sin spets:

Om bibliotek en gång var bastioner mot glömskan kommer de framöver kanske att bli raderingscentraler av stora mått. Det vore förstås synd. Men än värre är att backa in i framtiden, och låtsas som om e-böcker inte är något bibliotek skall ägna sig åt. Det ska dom.

Rasmus Fleischer på Copyriot påpekar att bibliotekens val av sluten programvara med DRM-skydd gör att de hamnar i klorna på andra aktörer:

Genom att välja en viss standard gynnar biblioteken också vissa företag (och missgynnar fri mjukvara). Om man tycker att det är okej kanske det vore lika bra att biblioteken löper linan ut och låter Apple, Amazon, Adobe och de andra bidra till sin budget?

Det har också stört mig att bibliotekens lösning inte fungerar öppet – ska man, som jag tänker mig göra inom en snar framtid, köpa en läsplatta så är det ett helvete att få reda på om bibliotekets lösning fungerar (jag har skrivit om det här).

Det är intressant – ska biblioteken stödja något system så ska det såklart vara ett öppet system. Eller så ska de stödja alla, så att vi lånetagare inte tvingas välja läsmiljö utifrån de kommersiella hänsyn biblioteken har tvingats ta.

Men jag tycker hela nerladdningsdiskussionen känns daterad. Den fokuserar mycket på ”nerladdning” (alltså egentligen kopiering) av böcker, där man får ett arkiv på den egna datorn. Det är där hela chimären av ”lån” måste kläs i en upplevelse – så att det känns som när man lånar fysiska böcker. Men varför ska man ladda ner böckerna?

När uppkoppling eller inte blir en icke-fråga blir tillgång istället centralt. Och där försvinner hela raderingsproblematiken. Om biblioteken istället för att ”låna ut” en digital kopia, istället gav ”tillgång” till sitt arkiv, så behövs inga DRM-lösningar. De som har lånekort har alltid tillgång till bibliotekets kompletta arkiv. Kopiering behöver inte hanteras tidsmässigt, man har tillgång till den digitala kopian bara så länge som man håller uppkopplingen mot biblioteket vid liv. Stänger man läseplattan finns återigen bara en kopia hos biblioteket.

Det går också att göra helt öppet så att alla kan få access – genom webbläsaren exempelvis. Eller genom att göra egna klienter till de olika systemen – tänk Spotify. Där någonstans tycker jag diskussionen ska börja.

Kindle inlåst ”bakom en digital Berlinmur”

IDG skriver om Kindle och jag upptäcker att jag missat en sak när jag skrev. Jag läste specifikationen och såg att Kindle ju klarade ett antal vanliga öppna format. Men:

Kindle kan läsa öppna format som olåsta html-, pdf- och Word-dokument, men att föra över dem är löjligt krångligt. Du måste nämligen mejla filen till läsplattan, och det här kostar pengar! Du betalar 1 dollar (8 kronor) per överförd megabyte.

Om du inte vill betala måste du mejla filen till en specialadress, vänta på att den konverteras till ett nytt format, öppna mejlet, logga in på Amazons hemsida, spara filen och manuellt föra över till Kindle via usb-sladd. Puh!

Jösses.

Fler läsplattor:

Elib (lista).
Nook (Barnes & Nobles nya)
Google startar e-bokaffär

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Svenska handlare skeptiska till e-bokläsare

Det verkar inte som om de svenska elektronikkedjorna är så intresserade av e-bokläsare:

– Vi har absolut ett intresse, men vi har inte fått några signaler än om att det finns någon särskild efterfrågan hos kunderna. Jag tror att det är lite tidigt, säger Anders Nilsen, vd på Elgiganten i Sverige.

Konstigt tycker jag. I USA går det ju lysande, är vi så annorlunda?

Nästa vecka släpper Barnes & Noble sitt svar på Amazons e-bokläsare Kindle, bilder finns här.

Läsplattan Kindle kommer till Sverige

Jag skrev tidigare om att Dan Browns senaste bok ,The Lost Symbol , har sålt bättre som e-bok än som ”vanlig” bok i USA. Skälet är läsplattan Kindle, den läsplatta som Amazon tagit fram själva. Nu kommer den till Sverige.

Kindle använder något som kallas e-bläck, vilket innebär att texten skapas av små mikrokapslar som med hjälp av elektrisk laddning formar sig som text. Fördelen är att man får en text som inte lyser, som vanliga skärmar, utan som känns mer som en ”riktig” text. De som vet något, hävdar att e-bläck är det som kommer göra att läsplattor blir något annat än bara en svartvit skärm.

Jag tror ju, som jag skrivit tidigare, att en bra läsplatta kommer revolutionera bokbranschen. Bokbranschen har ännu inte upplevt det som film- och musikbranschen gjort, digitalisering. Böcker är fortfarande analoga fysiska föremål som är omständiga att kopiera och tillverka, digitala böcker kommer ändra på det. För vissa kommer det vara ett problem att böckerna blir tillgängliga digitalt för en bred allmänhet. Storsäljarna kommer piratkopieras, Camilla Läckberg och Jan Guillou riskerar alltså att förlora på en bra läsplatta. Författare utanför topplistorna däremot kommer tjäna på den. Böcker som inte längre trycks eftersom det är för dyrt med en ny upplaga, kommer plötsligt bli tillgängliga för nya läsare. Förlagen kommer våga återutge äldre böcker eftersom risken är låg – man riskerar inte att sitta på kubikmeter av makulatur om det visar sig att ingen var intresserad. Och distributionen kommer bli i princip gratis – Kindle till exempel tar emot sina böcker via trådläst nätverk. Man beställer boken på internet och läser den sedan direkt i läsplattan. Smart.

Jag spekulerade tidigare om ett Spotify för böcker – där man mot en fast månadskostnad har tillgång till ett enormt bibliotek av böcker. Men det finns ju redan – Stockholms stadsbibliotek till exempel lånar ut e-böcker. Jag tittade därför på specifikationen för Kindle, för att se om jag kan läsa stadsbibliotekets böcker med den.

Men si, där hoppades jag för mycket. Stadsbiblioteket lånar nämligen ut sina böcker i skyddade mobi-filer och Kindle har bara stöd för oskyddade. Inte heller finns stöd för Adobe Digital Editions, det andra formatet som biblioteket använder.

Och det tror jag är största hindret mot läsplattor, att de låser in köparna i egna format. Amazon använder sitt format AZW och när man köper en bok så får man inte flytta över den till någon annan typ av läsare.

Det här gör en investering i e-böcker rätt riskabel – kommer jag kunna läsa mina fyrahundra böcker även om tio år? Hur ska jag göra om jag inte längre gillar Kindle utan vill byta till ett annat märke – förlorar jag då hela min boksamling (förmodligen)? För att inte tala om risken att bli av med böcker som man redan köpt. Tidigare i år raderade Amazon böcker som kunder redan köpt. De fick visserligen tillbaks pengarna.

Så frågan är om just Kindle står för revolutionen. Eller om vi får vänta lite till.

Det nya piratkriget 4

Hur ska upphovsmän orka att hålla på och hitta nya och kreativa sätt att sälja det som lätt kan kopieras. Hur ska de ha tid att författa, skriva och komponera?

Det är här förlagen kommer in. Idag är skivbranschen fokuserad på att sälja musik oerhört traditionellt -främst via CD-försäljning och vanlig marknadsföring (Annonser i bussar och tunnelbana till exempel) En person som Trent Reznor skulle lätt kunna döpa om sin verksamhet till ”Skivbolag 2.0” och signa upp andra artister.

Valve startade Steam som ett sätt att själva distribuera sina egna spel, framförallt Half Life 2. Idag finns mängder av icke-Valve spel tillgängliga via Steam, bland annat använder superjätten Electronic Arts dem för sina titlar och man kan argumentera för att Steam inte längre bara är ett självpubliceringssystem utan ett dataspelsförlag i sin egen rätt.

Snart slår läsplattorna igenom – i USA är Kindle redan en succé. På Amazon.com som ligger bakom Kindle säljer Dan Browns senaste bok bättre digitalt än som ”riktig” bok.

Tänk dig ett Spotify för böcker – där du betalar 99 spänn i månaden och får tillgång till samtliga titlar. I Sverige visas Nuut upp som ett exempel på läsplattor. Förmodligen är det mer pengar i det än musik – en låt lyssnar man fort på, men hur många böcker hinner man läsa på en månad? Trots det tror jag folk skulle betala 99 spänn för att ha ständig tillgång till de senaste böckerna.
Det skulle vara otroligt billigt för små författare att ge ut sina böcker – eftersom tryckkostnaderna är noll och det skulle ge möjlighet att hålla liv i äldre smalare titlar som annars gått ur tryck. Dessutom skulle det samtidigt gå att lägga på en social dimension – genom att användarna kan interagera med varandra i kommentarsfunktioner, betygfunktioner, tips, osv. Man kunde ha en rookie-del där nya författare får pröva vingarna. I och med att det inte kostar att trycka och ge ut, kan man göra så mycket mer.

Möjligheterna är enorma att hitta nya sätt att inte bara sälja de stora hittarna, utan också hitta sätt att föra fram det smala – det som Chris Andersson kallade ”Den långa svansen”.

Amazon raderar eböcker som redan är köpta


Tänkt dig att du precis köpt George Orwells 1984, börjat läsa och lagt ett bokmärke och gått och lagt dig. När du dagen efter ska läsa vidare och tittar på nattygsbordet så är boken borta. Någon har varit inne och tagit den och i stället lagt dit pengarna du betalade för boken.

Det hände användare av Amazons eboksläsare Kindle. De upptäckte plötsligt att deras inköpta böcker var borta. NY Times skriver:

Amazon says that this sort of thing is “rare,” but that it can happen at all is unsettling; we’ve been taught to believe that e-books are, you know, just like books, only better. Already, we’ve learned that they’re not really like books, in that once we’re finished reading them, we can’t resell or even donate them. But now we learn that all sales may not even be final.

Skälet sägs vara att rättighetsinnehavarna ansåg att Amazon bröt mot deras avtal, det vill säga att de piratade böckerna. EFF, Electronic Frontier Foundation, menar dock att oavsett överenskommelsen mellan Amazon och bokutgivaren, så gör fjärrraderingen ingen skillnad:

There is nothing about copyright law that required these deletions — if Amazon didn’t have the rights to sell the e-books in the first place, the infringement happened when the books were sold. Remote deletion doesn’t change that, and it’s not an infringement for the Kindle owner simply to read the book.

EFF noterar också att Amazon inte skriver något om fjärradering i avtalet när de säljer ebokläsaren till sina kunder.

Det vansinniga i det här är ju att Amazon faktiskt kan fjärradera böcker de sålt. Dels ska de såklart inte kunna göra någonting alls med kundens böcker utan att först fråga och få tillåtelse, dels så innebär ju blotta möjligheten att även en hackare skulle kunna börja massradera böcker.

Varför slår inte eböcker igenom större? Därför att kunderna vill ha samma möjligheter med sina elektroniska böcker som med sina vanliga. Rätten att när man är klar, ge bort den, låna ut den, eller sälja den vidare. Och såklart rätten att rätten att faktiskt få behålla den när den väl är köpt och hemburen (eller nerladdad). Innan det är så, kommer folk ignorera eböcker – eller hitta olåsta varianter som går att kopiera och allt annat. Det vill säga piratversioner – och så skapas nya pirater.