Den här posten är inte ogooglebar

Google ska enligt Vetenskapsradion Språket ha fått Språkrådet att ta bort ordet ”ogooglebar”, som definierades som ”går ej att hitta via en sökmotor”

– Det gör vi efter en lång mejlväxling med Googles jurister, som har försökt påverka vårt sätt att definiera ordet. Och det handlar ju inte om vår definition av ordet utan om det handlar om att vi har försökt beskriva hur språkbrukarna definierar ordet, och det har Google haft synpunkter på.

Det är inte första gången Google har synpunkter på hur ordet används. Redan 2006 var de irriterade på att ordet höll på att bli ett verb, ”att googla”. Anledningen var att Merriam-Webster’s Dictionary tagit med det, något bland andra Washington Post rapporterade om. Google skickade då sina advokater på tidningen. Som skrev om det: Läs mer

WTF Amazon?

Svensk bokmoms är vad jag förstår sex procent. Jag vet inte vilket land Amazon utgår från, men de har en rejält moms på eböcker.

Det här är författaren John Scalzis senaste roman – han publicerar den i eboksformat i tretton korta delar, ett allt vanligare sätt att engagera den mer aktiva delen av publiken.

I USA kostar varje del .99$ och med tretton delar kommer den fullständiga romanen ha kostat rimliga 13$:

kindle2

Men alas, jag bor ju inte i USA utan i Sverige. Så här ser det ut när jag ska köpa: Läs mer

Leder filterbubblorna till felaktig nyhetsvärdering?

Är det faktum att ”journalister bara följer andra journalister” ett problem för journalistiken? Tobias Brandel är inne på det i gårdagens krönika:

Eftersom Twitter är en viktig nyhetskälla för traditionella massmedier blir en väsentlig fråga vilka personer journalisterna följer. Resultatet är nedslående.

(…)

En körning på kritiserade polisprojektet Reva visar exempelvis att det i huvudsak cirkulerade bland journalister och politiker.

Han skriver att när journalister skriver om ”Twitter-stormar” så handlar det i princip bara om tweets från medieeliten: journalisterna själva, politiker och kändisar.

Och det är ju såklart ett problem. Men är det ”filterbubblornas” fel? Jag tror inte det.

Min bild av när journalister rapporterar från ”Twitter-stormar” är att det handlar om journalister som inte är särskilt twittervana själva. Jag tror det handlar mer om oerfarna journalister som ännu inte har tillräcklig kunskap för att kompetent kunna nyhetsvärdera sociala medier.  Och som inte själva riktigt greppat att ”Twitter” inte är en värld, utan flera.

Det är en mognadsfråga för branschen snarare än ett filtreringsproblem.

Finns Filterbubblan?

Japp, den har alltid funnits, Fredrik Wass skriver bra om det här, jag håller med honom i allt väsentligt, så jag tänker inte återupprepa det.

Bakgrunden till hans text är en krönika av SvD-journalisten Tobias Brandel som i sin tur utgår från Intellectas senaste genomgång av hur svenska Twitter ser ut just nu. Han skriver om hur folk på Twitter isolerar sig i ”bubblor” där de bara diskuterar med folk som håller med: Läs mer

Äntligen är ett års arbete klart. Nu finns #SRHandbok

I ett år har vi jobbat i projektgruppen med att sätta ihop en handbok för sociala medier åt företaget. Herrejösses, det känns som en livstid sedan. Här är vi på första mötet, och jag var oerhört nervös:

Gulisar - klassisk gruppövning Foto: Yasmine El Rafie

Gulisar – klassisk gruppövning Foto: Yasmine El Rafie

Uppdraget jag fått var att ta fram en manual åt företaget, men jag var inte säker på vad vi skulle göra exakt, vad som var viktigt att ta med, det kändes så otroligt omfattande. Jag var inte ens säker på att vi alla var överens om vad ”sociala medier” var. Det är det vi gör på tavlan här ovan – ett slags brainstorm kring begreppet. Läs mer