Sexuella hot har inget med sex att göra

Jan Guillou chattade med läsarna på Aftonbladet om näthat förra veckan och så här skrev han då:

En ofrånkomlig iakttagelse, när Aftonbladet i onsdags presenterade en kavalkad av hot och näthat som riktas mot våra kvinnliga kolumnister, var just det dominerande inslaget av frustrerad sexuell längtan. Våta drömmar, alltså.
Några av de värst trakasserade och hotade är ju påfallande vackra kvinnor, åtråvärda långt bortom unga sverigedemokraters manliga resurser.

Det kokar ner lite till att skälet till att det finns ett hat mot kvinnor är för att unga sverigedemokrater är fula och sexuellt frustrerade. Det är såklart nonsens. Sexuellt hot har inget med sex att göra. Precis lika lite som att män våldtar utifrån ett otillfredställt sexuellt behov, så ”näthatar” folk utifrån det. Hatarna består heller inte bara av unga singel-män.

Hatet mot kvinnor i kommentarsfält, mail, via telefon och SMS handlar om makt. Makten att bestämma vem som får synas, höras och vems åsikt som får komma till tals. Det är ett medel för att få makt över någon och att med den makten få tyst på denna. Inget annat.

Sexuella hot, och alla andra hot, är ett hot mot yttrandefriheten eftersom folk blir rädda och tystnar. Det är farligt att trivialisera det till att handla om kåta unga killar (och riskerar att folk drar slutsatsen att lösningen på hatet är att alla hatarna får flickvän).

Jan Guillou vill bemöta näthatet och vill inte att det ska få stå oemotsagt. Så här säger han:

Tycker du att detta är ett bra sätt att bemöta näthat?

– Det vet jag inte, det får vi se. Det här var ett test. Tidigare har både polis och de flesta journalister tyckt att man ska låtsas att det regnar. Nu prövar vi den motsatta metoden och då får vi se om det var bra eller dåligt

Och han har rätt i att vi inte ska lämna hatarna ifred. Men det betyder inte att lösningen är att använda deras egna metoder, liksom när Guillou skriver:

Näthatande sverigedemokrater får för lite fitta. För att uttrycka saken på deras eget språk.

Gör vi det kommer tonläget höjas – som man ropar får man svar. Tvärtom ska vi anstränga oss extra mycket att vara oerhört trevliga, ödmjuka och artiga när vi kommenterar på nätet. Utgå från att om något vi skriver kan tolkas negativt så kommer det tolkas negativt. Vara extra tydliga. Be om ursäkt en extra gång. Tänka på att nyanser försvinner i text, saker som vi normalt förmedlar med kroppspråk, ansiktsutryck och röstläge. Och inte sluta skriva.

Och de av oss som modererar ska vara aktiva, visa oss, ställa följd- och motfrågor. Intressera oss för dem som kommenterar det vi gör. Intressera sig för dem som visar intresse för oss.

Och ta bort hoten. Det är förmodligen den lättaste delen i skapandet av ett bra diskussionsklimat.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: