DN publicerar Androidannons i Ipad.

I Bonniers reklamfilm för deras ”nya” Ipad-appkoncept ”News+”, ser man följande skärmbild:

Oeh noes! Android inde Ipad!

Det är alltså en annons för en Android-mobil. Apple gillar inte Android i sina produkter. Tex stoppades häromsistones den danska tidningsutgivaren Mediaprovider från att lansera sin Androidtidning i App Store. På samma sätt får appar inte ens ha ordet ”Android” i sin metadata. Frågan är då hur Apple ställer sig till att DN publicerar Androidannonser i Ipadden…

Annonser

App, app, app

Årets julklapp är enligt Handelns Utredningsinstitut “Surflplattan”. De stora tidningarna släppte sina appar i princip samtidigt förra onsdagen – en dag som ryktet sa skulle markera ipadens lansering i Sverige. Så blev det inte så nu har alltså Svenskan, Aftonbladet och Expressen appar ute till en i praktiken icke-existerande produkt (Visst, det finns de som privatimporterat, men de är inte många).

Samtidigt finns det “surfplattor” ute redan, Samsung tex med sin Galaxy Tab, men till dem har ingen gjort någon app. Av det kan man kanske dra slutsatsen att när alla talar om “surfplattan” som årets julklapp så avses ipad och inget annat. Om nu något faktiskt trodde det.

Apple å sin sida har inte gett något datum för när ipaden kommer till Sverige (EDIT: I natt)

Anders Färdigh skriver vettigt på sin blogg om hetsen som gör att flera stora tidningar nu redan är ute med appar:

Att vara först är verkligen inte viktigast om det innebär att användare tar bort appen för att aldrig installera den igen.

När man är först så har man ju inte privilegiet att kunna lära av andra. Så frågan är om läsarna är nöjda med prisnivån och funktionaliteten. Expressen har fått rätt mycket kritik för att i praktiken bara erbjuda pdf-versioner av tidningen, fast rätt dyrt.

DN å andra sidan lanserar tillsammans med övriga Bonnier, konceptet “News+”:

Själv ser jag inte riktigt det nya med “News+”. Det är som vilken webbsida som helst, fast i form av en app. “News+” är, åtminstone utifrån presentationen, bara ett sätt att försöka få folk att tro att det är lite special det här. När det alltså bara är samma gamla hemsida (jag gillar särskilt citatet vid ungefär 2.44 i klippet ”Våra skribenter tar del av dina åsikter och kanske blir just ditt inlägg publicerat…” Herrejösses, jag gillar inte uttrycket ”gammelmedia” men…. men…. Gammelmedia!).

Och det måste svida för DNs chefredaktör som för inte så länge sedan började skära ner i DNs webbsatsningar och nu måste vända på en femöring och tycka att news inada dator is the shit. Men det är klart, det här är ju inte samma sak. Det här är ju en “app” och “News+” gubevars.

Ska man vara cynisk är väl  skillnaden mellan en app och en vanlig webbsajt egentligen bara att man kan få folk att betala för den förra. Och där någonstans tror jag att man hittar skälet till att tidningarna är så pigga på att finnas i Istore.

Internet killed the videostore

Photo by Telstar Logistics

Boing-Boing skriver också om videoaffärsdöden och levererar ny text till gamla dängan ”Video killed the Radiostar”:

Now we watch our movies on a telephone
Or a laptop when we’re sitting all alone
We click a button pay price and down it loads

Läs hela artikeln och hela låttexten.

”Fildelning slår hårt mot videobutiker”

I Kulturdelen i dagens DN, står det att att andelen svenskar som ägnar sig åt ”fildelning” har ökat från 17,6 procent till 20 procent från förra året. De har valt att intervjua en videobutiksinnehavare som får allt svårare att gå runt, eftersom allt färre hyr film.

Annat var det förr. Då upptog fortfarande hyllorna med film 80 procent av utrymmet. Men det var innan den illegala fildelningen introducerade kunderna för gratis nerladdning av film på nätet.

De två artiklarna blandar friskt begrepp och sätter likhetstecken mellan ”fildelning” och ”illegal fildelning” och utan analys drivs samma tes som alltid, att det är ”gratis” som är själva nyckelordet. Skälet till att folk inte går och hyr videofilm längre, är eftersom de kan få den gratis någon annanstans. Hade det inte varit ”gratis” att piratladda från Piratebay hade videobutikerna fortsatt täljt guld med smörkniv. Typ. Vilket ju är trams.

Det är inte ”gratis” som är huvudskälet till att folk avstår promenaden till videoaffären, det är tillgängligheten. Det här bevisar om något succén med Spotify – det är fullständigt legalt och folk älskar det. Valet mellan Spotify och CD-butiken är för de flesta förhållandevis enkelt och därför går det fortsatt dåligt för de breda musikaffärerna. Och det är också därför folk ändå köper CD-skivor hos bensinmackar – det handlar om tillgänglighet, inte ”gratis”.

Det här bekräftas också av Per Strömbäck från Netopia.se, en thinktank som förespråkar fortsatt stark upphovsrätt och kamp mot just piratkopieringen, i inlägget ”Ipred the gift that keeps on giving”:

Slutsatsen är att den olagliga fildelningen minskade med 37 procent under lagens första sex månader, men att effekten därefter avtog. Skivförsäljningen ökade med 27 procent i sex månader, men försvann därefter. Den digitala försäljningen ökade med 48% och den effekten förstärktes efter sex månader. Om syftet med Ipred-lagen var bättre förutsättningar för lagliga digitala tjänster får man alltså konstatera att det varit mycket lyckat.

När det blir riskabelt att piratladda, minskar den illegala fildelningen. Samtidigt ökar försäljningen av fysiska skivor. Men när det kommer lagliga digitala alternativ sjunker den igen eftersom folk gillar tillgängligheten i den digitala distributionen.

Allt det här missar DN. Att det handlar om att folk inte vill gå ner till en butik för att hyra en plastskiva som man sedan måste lämna tillbaks. Att det handlar om det bekväma i att få den digitalt, direkt hem.

Inte ens rättighetsförsvararna, som Netopia, strävar efter att tvinga tillbaks kunderna till videobutikerna eller skivaffärerna. Deras mål med kampen mot den illegala fildelningen, är att ta bort just det ”illegala”. Det kommer inte rädda några videouthyrare.

En hel bransch är på väg att försvinna

säger videouthyraren i artikeln. Japp, det är nog en korrekt analys. Precis som skrivmaskinsbranschen försvann i början på 90-talet. Och det kommer ingen IPRED-lag i världen ändra på.

Tyvärr verkar inte DN ha lagt ut artikeln på nätet, så vill man läsa får man fixa papperskopia på sidan två i Kulturdelen.

EDIT: Rasmus Fleischer utvecklar sitt citat i artikeln, om att han gillar bokaffärer, men inte videoaffärer. Weird Science pekar på att DN förmodligen lurats av APB.

Läs även andra bloggares åsikter om videobutiker, fildelning, ipred, APB

SvD använder Foursquare

Ytterligare ett försök med geolokalisering och journalistisk står SvD för:

Även vi på SvD.se gillar Foursquare och sedan igår tipsar vi om aktuella biorecensioner när du checkar in på någon av de större biograferna i och omkring Stockholm.

Precis sånt Foursquare borde användas för, istället för som rabattkupongshäfte.

Läs mer på SvDs utvecklarblogg. Se också Sveriges Radios Gowallatest under prinsessbrölloppet.

Det ligger ett Steampunkskepp på Skeppsholmen!

Jag gick på en av mina pappaledig-ledigdagar ett varv runt Skeppsholmen. Jag har gått där fantastiskt många gånger, men aldrig tänkt på att det alldeles vid bron ligger ett helt otroligt vackert steampunkskepp (klicka för större bild):

Livbåten är av stål, bara en sån sak. S/S Orion heter hon och är alltså ett ångfartyg, vilket ju är så nära en prick över ett i man kan komma. Min mobilbild är inte världens bästa, men Wiki har en rejäl (klicka för större bild):

S/S Orion

Lägger man till den otroliga inredningen så har man ett komplett steampunkskepp. Läs mer på Wikipedia och på fartygets hemsida (med fler bilder). Googlemaplänk (man anar fören på Orion från Streetviewpositionen)

Säkrare Facebook

Det är busenkelt att surfa säkrare till Facebook. Använd bara den här adressen istället för den vanliga:

https://facebook.com

”S”:et i http innebär att trafiken blir krypterad, vilket är magnifikt, särskilt om man surfar på andras trådlösa nätverk. Det gör det inte helt säkert, men är betydligt bättre än att surfa helt oskyddat. Läs mer vettiga tips hos Jeroen.