Deep Purple fällda för att ha piratat sig själva

26 augusti, 2009

Den 15 juni bestämde en domstol i den ryska staden Rostov-on-Don att bandet Deep Purples musik hade framförts i ett liveuppträdande utan tillstånd från upphovsmännen. Och så får det ju inte gå till. Det märkliga var att bandet som uppträdde var… Deep Purple.

Domstolen slog fast att Deep Purple framfört musiken utan upphovsrättligt tillstånd vid en konsert 2008, trots att de alltså själva har upphovsrätten till musiken. Bakgrunden var att bandet inte hade licens för att uppträda av den ryska upphovsmannaorganisationen NGO, något som alla utländska band som uppträder i Ryssland måste ha. Skälet är att NGO företräder utländska artister och ser till att deras rättigheter inte bryts.

Följden blev att Deep Purple fälldes för att utan tillstånd ha framfört sin egen musik och därmed ska de betala 1000$ per framförd låt till…. rättighetsinnehavarna. Alltså till sig själva.

Minus kommission till NGO såklart. Smart affärsidé.

Läs mer: Lowering the bar, Russia Today, Techdirt

Annonser

Vuxenvärlden söker kontakt

18 augusti, 2009

Konflikten när det gäller piratkopiering brukar ofta presenteras som en kulturkrock mellan en generation som lärt sig internet i vuxen ålder och en generation som är uppvuxen med den. Jag tyckte det här var samma sak.

Igår när jag var ute passerade jag ett bygge vid Hornstull i Stockholm, med ett träplank runt. Längs hela planket satt följande A4 uppsatt:

Där står alltså ”Graffiti – Du som är duktig och erkänd graffitimålare, kontakta gärna platskontoret för uppdrag.”. Avsändare är byggbolaget JM och ”Åsa” och ”Jonas”. Det är fint på något sätt – att trots att planket redan var nerbombat så har JM bestämt sig för att det är bättre att prata med kidsen än att ringa polisen.

Dialog är bra och jag önskar Åsa och Jonas lycka till. Jag hoppas det blir en fin målning. Och visst vore det bra om musik- och filmindustrin sträckte ut liknande händer mot alla fildelande kids? Istället för att ryggrads-stämma alla.


Hur mår Spotify?

17 augusti, 2009

Jag undrade i en tidigare post om Spotify är kort om pengar. Nu skriver DI att Spotify fördubblat sin förlust och att:

Bolaget omsätter mindre än en liten pizzeria.

När man läser summorna så känns det lite som ett blast from the past. Under dot.com eran brukade företagen värderas högt, men prestera lågt:

Där står det klart att Spotify, som i Financial Times nyligen värderades till nära 2 miljarder kronor, blöder. Omsättningen på 725.000 kronor är lägre än en mindre pizzerias och täcker inte på långa vägar kostnaderna på knappt 33 Mkr. Resultatet blev minus 31,8 Mkr, att jämföra med minus 16 Mkr för 2007.

Den främsta skillnaden mot tex legendariska boo.com och andra väl att Spotify faktiskt har en verksamhet igång redan. Som tycks populär. Det gäller bara att få den lönsam.

Läs mer här.


Internet – en dynghög av skräp

15 augusti, 2009

Internet är en dynghög full av skräp. Det är hur enkelt som helst att lägga upp vad som helst, och lura skjortan av trötta slösurfare. Internet har fött rörelser som ”Truthers” – personer som hävdar att 9/11 attackerna utfördes av USA själva, eller New World Order, eller ”de onda judarna”. Rörelsen har presenterat dynga som ”Loose Change”, en film som Vanity Fair sa ””just might be the first Internet blockbuster”. Den har för övrigt visats, flera gånger till och med, i tramskanalen ”TV4 Fakta”.

Eller ”Birthers” – en rörelse av knäppskallar som hävdar att Barack Obama inte är amerikan och därför inte har rätt att vara president. De knäppaste av dem hävdar att rymdvarelser ligger bakom tillsättandet av Obama, som deras nickedocka (”puppet”). Vilket snurrar till logiken rejält. Om rymdvarelser, eller en hemlig global organisation, tillsatte presidenten, varför skulle de ha valt en icke-amerikan?

Sen finns det resten av tokstollarna, förintelseförnekare, scientologer, homeopater och spikmatteförsäljare.

Tack och lov är det lika enkelt för vettiga röster att göra sig hörda på internet. Det är det som är så fantastiskt med internet, att trots att tokstollarna sprider sina lögner så finns det alltid någon där som kreativt och sakligt förklara hur man gör för att förstå och värdera det man läser. Hade internet inte funnits, hade det inte varit lika enkelt att bemöta galenskaperna. Jag tänkte därför visa tre bra internetpublicerade videofilmer som lär ut kritiskt tänkande i internetåldern. Jag har krympt dem lite för att de ska få plats i blogglayouten, men dubbleklicka så får ni dem åtminstone i Youtubes originalformat.

Först ståupparen Dara O’Briain:

– ”Herbal medicine has been around for thousands of years”. Indeed it has, and then we tested it all, and the stuff that worked became ”medicine”.

– Anyone can call themselves ”Nutritionist”, right. ”Dietician” is the legally protected term. ”Dietician” is like ”Dentist”, and ”nutritionist” is like ”Toothyologist”.

Nummer två kommer från Brian Dunning – en radiopratare som gör en podcast om kritiskt tänkande, ”Skeptoid”. Han har dessutom gjort en 40 minuter lång film om just kritiskt tänkande, ”Here be dragons”. Det märks lite att han inte är helt van vid att synas, han viftar mycket med händerna och av någon anledning har han satt sig så att han behöver solglasögon i början av filmen. Men innehållet är vettigt:

Den finns också nerladdningsbar i DVD format här.

Nummer tre heter The Baloney Detection Kit, med internetkändis-skeptikern Michael Shermer. Michael Shermer är grundaren av den utmärkta tidningen Skeptic, och författare till bland annat ”Why people believe weird things”.


Saker som irriterar mig 1

15 augusti, 2009

En sak som irriterar mig just nu är när press, framförallt krönikörer, känner för att såga internet. De börjar alltid på exakt samma sätt ”Det finns många bra saker med sociala medier/Facebook/Internet” och fortsätter raskt med 2000 tecken som kan sammanfattas i ”Det var bättre förr”. När folk pratade med varandra. När folk gick på teatern och umgicks ”på riktigt”. När inte kreti och pleti höll på och skrev. När man kunde dra sig tillbaks till biblioteket och avnjuta Tolstoj i skinnfotöljen. Utan allt trams.

Mer substans än ”det var bäst förr” och ”vad ska det (alltså Facebookandet eller whatever) vara bra för?” blir det aldrig. Så trött och tråkigt.

Under tiden fortsätter resten av världen att twittra, facebooka, videofilma och blogga.

Ett exempel (som triggade mig att skriva det här). Och tidigare i den här bloggen här.

Snabba cash

14 augusti, 2009

Jag läser i Aftonbladet, Expressen, SVD, tja i alla tidningarna att Magnus Uggla är sur (”ursinnig”) på Spotify för att ersättningen han får därifrån är så låg. Tidigare har tydligen även Bob Dylan lyft sin musik från tjänsten och även Petter har uttalat sig kritiskt.

Alla vill ha cash med en gång, ingen vill ta någon risk. Ingen vill vara först. Däri ligger väl lite av musikbranschens problem – man vill ha den färdiga lösningen som gör att alla betalar fullpris och inte piratkopierar nu, utan att behöva gå igenom en dyr utvecklingsfas först.

För trots att det känns som om Spotify funnits ett tag, så är det en tjänst som knappt lämnat test-stadiet. Och jag spekulerade tidigare i att Spotify ännu inte säljer särskilt mycket reklam – som är den enda intäkt bolaget får från freemiumtjänsten.

Det kommer ta ett tag innan Spotify är lönsamt, men om alla stora artister lämnar tjänsten så kommer intäkterna bli ännu lägre, vilket kommer leda till att fler artister försvinner, vilket leder till lägre intäkter och så vidare. Någon måste helt enkelt ta utvecklingskostnaderna.

Frågan är vem som ska göra det om inte stora, rika, artister som Magnus Uggla och Bob Dylan (och Petter, han är väl inte direkt utfattig) gör det.

Jag tror att i slutändan kommer snålheten slå tillbaks.


Vem behöver virusskydd?

13 augusti, 2009

Det här har mött mig ett par gånger senaste året när jag installerat program, att man måste stänga av antivirusskyddet först:

Det är ju en jättebra idé, att tvinga användarna att stänga av antivirusskyddet varje gång de ska installera något. Toppen, verkligen.

Hur tänker de? Och det handlar inte om obskyra hemmahackare – exemplet ovan är från installationen av synkprogrammet som kom med min mobiltelefon, en HTC Magic.

För resultatet om fler slöa programmerare kräver avaktivering av antivirusskydd blir ju att folk vänjer sig vid att stänga av det när de installerar program. Och då kommer ju virustillverkarna lära sig att för att smitta en dator med virus så räcker det med att be användarna stänga av skyddet. Och vips, så är antivirusprogram helt meningslösa.


%d bloggare gillar detta: