How twitter will change the way we live

Time magazine har publicerat en fantastisk artikel om Twitter. Bland annat börjar de:

The one thing you can say for certain about Twitter is that it makes a terrible first impression. You hear about this new service that lets you send 140-character updates to your ”followers,” and you think, Why does the world need this, exactly? It’s not as if we were all sitting around four years ago scratching our heads and saying, ”If only there were a technology that would allow me to send a message to my 50 friends, alerting them in real time about my choice of breakfast cereal.”

Precis så känner jag varje gång jag ska försöka förklara för någon vad mikrobloggande är. Skribenten Steven Johnsson försöker bena ut hur något på ytan så litet och begränsat kan bli så intressant:

In the past month, Twitter has added a search box that gives you a real-time view onto the chatter of just about any topic imaginable. You can see conversations people are having about a presidential debate or the American Idol finale or Tiger Woods — or a conference in New York City on education reform.

Hur man med hjälp av sökfunktioner och filter kan få komprimerade flöden som det är oerhört fascinerande att följa. Bara de senaste veckorna har två sinsemellan olika händelser stått för flera Lennart Hyland ögonblick i den sociala mediavärlden, Iranvalet och Michael Jacksons död.

Time skriver (och här är alltså själva Lennart Hyland momentet)

For as long as we’ve had the Internet in our homes, critics have bemoaned the demise of shared national experiences, like moon landings and ”Who Shot J.R.” cliff hangers — the folkloric American living room, all of us signing off in unison with Walter Cronkite, shattered into a million isolation booths.

We still have national events, but now when we have them, we’re actually having a genuine, public conversation with a group that extends far beyond our nuclear family and our next-door neighbors. Some of that conversation is juvenile, of course, just as it was in our living room when we heckled Richard Nixon’s Checkers speech. But some of it is moving, witty, observant, subversive.

Det är spännande tider att leva i. Och som avslutning tipsar jag om sajten – som samlar och visar mikroblogginlägg kring populära händelser.